Att skrota bil och få ersättning är inte längre samma sak som det var förr. Många tror fortfarande att staten betalar en fast skrotpremie, men så har det inte fungerat på många år. I dag är det bilskroten själv, och priset på metall, som avgör vad du får betalt. Blir bilen i stället totalskadad eller stulen och löses in av försäkringsbolaget är det marknadsvärdet som gäller, inte skrotvärdet, något vi går igenom i guiden om inlösen av bil. Här går vi igenom hur ersättningen fungerar, vilka papper du behöver, och vad som faktiskt påverkar summan.
Finns det en statlig ersättning för att skrota bilen?
Nej. Den gamla statliga skrotningspremien, som infördes 1975 och betalades ut ur en bilskrotningsfond, togs bort 2007. Sedan dess är ersättningen vid skrotning helt avreglerad. I stället infördes ett utökat producentansvar, vilket innebär att biltillverkarna ansvarar för att uttjänta bilar samlas in och tas om hand. Förändringen beskrivs av Naturvårdsverket, som också förklarar att den siste ägaren i dag kan lämna in bilen kostnadsfritt till producenternas mottagningssystem.
Att det är kostnadsfritt betyder inte att du automatiskt får pengar. Vad du får, om något, beror på den enskilda bilskroten och på bilens värde som återvinningsmaterial.
Vad styr ersättningen när du skrotar?
Eftersom marknaden är fri varierar ersättningen kraftigt mellan olika bilskrotar och över tid. Lova dig själv inga fasta belopp. Det här är faktorerna som påverkar mest:
- Bilens vikt och metallinnehåll. En tung bil innehåller mer stål och metall att återvinna. Ersättningen följer i praktiken priset på skrotmetall, som rör sig med världsmarknaden.
- Metallpriserna just nu. När priset på stål och andra metaller är högt blir skrotvärdet högre. När det är lågt kan ersättningen bli liten eller utebli helt.
- Hur komplett bilen är. En hel bil med motor, katalysator, fälgar och elektronik är mer värd än ett tomt skal. Katalysatorn innehåller ädelmetaller och är ofta den mest värdefulla enskilda delen.
- Fungerande delar att sälja vidare. Vissa bilskrotar driver också reservdelsförsäljning. Är efterfrågan på delar till just din modell stor kan det höja vad de erbjuder.
- Miljöfarligt avfall och sanering. Bilskroten måste tömma bilen på olja, kylarvätska, bromsvätska, bränsle, batteri och andra farliga ämnen innan den skrotas. Saknas delar eller är bilen i mycket dåligt skick kan saneringskostnaden äta upp metallvärdet.
- Hämtning eller inlämning. Lämnar du in bilen själv slipper bilskroten en transportkostnad, vilket kan ge dig något mer än om de behöver bärga den.
Slutsatsen är enkel: be alltid om bud från flera auktoriserade bilskrotar, precis som du skulle jämföra olika värderingstjänster innan en vanlig försäljning.
Auktoriserad bilskrot, intyg och avregistrering
För att skrotningen ska gå rätt till, och för att du ska bli av med ditt ägaransvar, måste bilen lämnas till en mottagningsanläggning eller en auktoriserad bilskrotare. Hur det går till och vilka papper som krävs beskrivs av Transportstyrelsen.
Mottagningsbevis
När du lämnar bilen ska mottagaren utfärda ett mottagningsbevis. Det är ett kvitto på att bilen tagits emot. I och med mottagningsbeviset går ägandet och ansvaret över på mottagaren, som därefter ansvarar för att bilen skrotas på rätt sätt. I många fall rapporterar bilskroten uppgifterna digitalt direkt till Transportstyrelsen, och då behöver du inte skicka in något själv.
Skrotningsintyg och avregistrering
När bilen faktiskt skrotats utfärdar den auktoriserade bilskroten ett skrotningsintyg. Det är intyget som ligger till grund för att fordonet avregistreras i vägtrafikregistret. Avregistrering är viktigt: så länge bilen står registrerad på dig kan du vara ansvarig för skatt och försäkringsplikt. Kontrollera därför att avregistreringen verkligen blivit gjord innan du anser dig klar.
Hela ramverket regleras i bilskrotningsförordningen (SFS 2007:186), som styr skrotningen av uttjänta bilar och auktorisationen av bilskrotare. Producentansvaret regleras i sin tur i en egen förordning som numera är förordningen (2023:132) om producentansvar för bilar.
Registreringsbevis och vem som får hämta bilen
Två praktiska saker stoppar ofta upp en skrotning i onödan. Den första är registreringsbeviset, den andra är vem som faktiskt transporterar bilen.
Du behöver registreringsbevisets del 2
För att lämna in bilen behöver du normalt registreringsbevisets del 2, den gula delen, som visar att du är ägare och ger dig rätt att skrota fordonet. Har du tappat bort den kan du beställa ett nytt registreringsbevis i Transportstyrelsens e-tjänst innan du åker till bilskroten (se Transportstyrelsens information om registreringsbevis). Att ordna beviset i förväg sparar dig en bomresa.
Anlita bara seriösa aktörer för hämtning
Behöver bilen hämtas, kontrollera att den som transporterar den är en auktoriserad bilskrotare eller anlitad av en sådan. Att lämna bilen till en oseriös aktör utan rätt tillstånd är en risk: blir bilen inte korrekt skrotad och avregistrerad kan du som tidigare ägare sitta kvar med ansvaret, och en bil som dumpas i naturen kan dessutom ge dig problem. Så länge fordonet står på dig i vägtrafikregistret är det ditt ansvar. Begär därför alltid mottagningsbevis vid hämtningen, oavsett vem som kör.
Skrota eller sälja en defekt bil?
Innan du skrotar, fundera på alternativet. En bil som inte rullar behöver inte vara skrot. Skillnaden mellan att skrota och att sälja en defekt bil är ofta större än man tror:
- Skrotning ger dig metallvärdet och en korrekt avregistrering, men sällan särskilt mycket pengar.
- Försäljning av en trasig bil, till en privatperson som mekar själv eller till en handlare som köper defekta bilar, kan ge mer om bilen har ett restvärde i fungerande delar, eller är en eftertraktad modell.
Tumregeln: är felet dyrare att laga än vad bilen är värd hel, lutar det mot skrotning. Har bilen kvar ett värde i delar eller på andrahandsmarknaden trots felet, kan en försäljning ge mer. Vill du undersöka det spåret först kan du läsa vår guide till att sälja bil.
Hur skrotvärde förhåller sig till bilens marknadsvärde
Skrotvärdet är i praktiken ett golv. Det är vad bilen är värd som råvara när inget annat finns kvar. Marknadsvärdet, alltså vad någon är beredd att betala för bilen i bruk, ligger nästan alltid högre så länge bilen är körbar och besiktigad.
Poängen är att inte skrota en bil som fortfarande har ett marknadsvärde. Många fullt säljbara bilar lämnas till skrot i onödan. Innan du bestämmer dig är det därför klokt att ta reda på vad bilen faktiskt är värd på andrahandsmarknaden. Det gör du enkelt med vårt kostnadsfria värderingsverktyg. Visar det ett tydligt marknadsvärde är försäljning nästan alltid bättre än skrotning. Visar det i princip noll, och bilen dessutom är trasig, är skrotning rätt väg.
Sammanfattning
- Det finns ingen statlig skrotpremie längre, den togs bort 2007.
- Ersättningen är fri och styrs av bilskroten, metallpriserna och bilens skick och vikt.
- Be om bud från flera auktoriserade bilskrotar.
- Kräv mottagningsbevis och se till att skrotningsintyg utfärdas och att bilen avregistreras.
- Skrota inte en bil som fortfarande har ett marknadsvärde, värdera den först.
Senast faktagranskad: 16 juli 2026